3.5 kmAnsager på 1950-talet sedd ur barnhöjd
Barndomsminnen visar Ansagers vardagsliv, butiker och familj nära Kvie Sø
Kvie Sø är en av de platser där en familjeutflykt kan vara ganska enkel: vattnet ligger nära parkering och lekplats, och runt sjön går en markerad Hjärtstig på cirka 2,2-3,3 km. Stigen beskrivs som lätt att ta sig fram på, även med barnvagn, rullstol eller liknande.
Den norra änden är sjöns badstrand med sandbotten, grunt vatten och badbrygga. Det är också här, badning enligt fridlysningsuppgifterna är laglig. Resten av sjön är inte bara bakgrund till badturen, utan en fridlyst och känslig lobeliesjö, där undervattensväxterna är en del av grunden till skyddet.
Historien om Kvie Sø som badplats börjar ganska jordnära: i början av 1930 kom badgäster cyklande från Grindsted förbi gården Søknude och vidare längs en markväg. Jordbrukaren Niels Peter Larsen såg möjligheten och ordnade förfriskningar från bagaren i Ansager. Trafiken ökade, och 1932 lät han uppföra en paviljong så att gästerna kunde sitta inne med mat och dryck. Det lite stora Riviera-namnet vilar alltså på en mycket jysk början: cyklar, markväg och en jordbrukare med blick för törstiga badgäster.
På 1960-talet kunde hårda vintrar göra Kvie Sø till något helt annat än en badsjö: en isbana. År 1966 arrangerades isbanetävlingar på den frusna sjön med både sidvagnsmotorcyklar och flera bilklasser.
Banan beskrivs som 1.000 meter lång och markerad med halmbalar. Enligt en lokalhistorisk artikel fanns det 7.000 åskådare samma år. I dag står historien i skarp kontrast till sjöns skyddade status som en sällsynt lobeliesjö.
Kvie Sø blev badplats på 1930-talet, när folk från Grindsted cyklade hit, och lantbrukaren Niels Peter Larsen började sälja förfriskningar. År 1932 kom paviljongen, marknadsförd som “KVIE SØ førsteklasses badested”.
På 1960-talet nådde badfebern sin topp: tusentals kunde komma en sommardag, och 1965 kallade UDE OG HJEMME platsen “Den Jyske Riviera”. I dag är badandet begränsat till den norra änden, eftersom sjöns sällsynta undervattensväxter inte tål särskilt mycket slitage.
