9 kmNørre Omme kyrkogård som sinnesträdgård
Stillsam bykyrkogård med sinnesträdgård och gamla gravminnen passar för ro och lokal historia.
Ølstrup kyrka ligger lågmält i byn, men altartavlans mittfält gör kyrkorummet ovanligt. Här hänger Emil Noldes Måltiden i Emmaus, målad just för denna kyrka och nu åter på sin plats efter en omtumlande efterhistoria.
Motivet bygger på berättelsen om måltiden i Emmaus, där de två lärjungarna känner igen Jesus. I Ølstrup framstår bilden inte som ett fristående konstverk, utan som en del av en äldre altartavla och ett rum där flera perioder ligger ovanpå varandra.
Titta upp i koret: här bildar valvet en åttauddig stjärna, och från stjärnans uddar breder kalkmålade, stiliserade palmblad ut sig. Kontrasten mot långhusets plana bjälktak gör övergången mellan kyrkans rum tydlig.
Inventarierna drar kyrkan längre tillbaka än Nolde-berättelsen. Den romanska dopfunten i granit, predikstolen och klockarstolen från början av 1600-talet samt krucifixet från 1300-talet ger små, fasta hållpunkter i ett kyrkorum som har förändrats över tid.
På kyrkogården ligger en stor hög som ett mer oklart spår. Här har man stött på mycket stora stenar, och därför nämns möjligheten att högen kan dölja en dös eller gånggrift. Det är inte bevisat, men den gör kyrkogården äldre i tanken än själva kyrkomurarna.
Da Emil Noldes altartavla var stulen målade Alice Ravnholt från församlingen en tillfällig altartavla till Ølstrup Kirke 2014. Motivet är Kvinnorna vid graven, men graven är inte en avlägsen biblisk klippgrotta: den bygger på ett gravkammare vid Langdyssevej utanför Ølstrup.
När Noldes bild kom tillbaka 2019 förlorade Ravnholts verk sin plats i altartavlan. Enligt pastoratet hänger den nu på skeppets norra vägg.
Altartavlan Middag i Emmaus målades av Emil Nolde till Ølstrup kyrka 1904. Motivet knyter an till Lukasevangeliets berättelse om måltiden i Emmaus, där lärjungarna känner igen den uppståndne Jesus.
Bildens senare historia är nästan alltför dramatisk för det lilla kyrkorummet: stulen i mars 2014, återfunnen svårt skadad i Nordtyskland 2018 och tillbaka efter restaurering 2019. Den 1 december samma år återinvigdes den på sin plats.
