Mittagsmat åt man alltid kl. 12 på den tiden på 50-talet. Och man fick alltid 2 rätter, förrätt och efterrätt. Efterrätten var ofta fruktgröt eller något mjölkgröt. Det kunde vara risvälling, sagovälling, sammetgröt, byggröt, ölkaka, äppelsoppa eller kärnmjölkskallskål. På söndagar var det vanligt att få dessert, vilket var mycket fint.

Desserterna var typiskt citronfromage eller inkokt frukt med råkräm. När det skulle användas vispad grädde till desserterna tog vi en liten emaljerad hink med lock och gick ner till ”ä mælkemand”. Mejeributiken hade öppet söndag förmiddag. Folk hade ju inte kylskåp, så de fick hämta färsk mjölk varje dag. Och vispad grädde kunde man tydligen inte vispa själv, i alla fall köpte vi den färdig.

Citronfromage var den vanligaste sortens fromage vi fick. Jag älskade den fina ljusgula färgen och känslan av det söta, mjuka och lätt syrliga på gommen och i hela munnen. Det gällde att behålla det länge i munnen. Man kunde sitta och pressa ut det mellan alla tänderna och suga tillbaka det igen, alltihop med stängd mun och helt privat, men vilken salighet.

Mamma var expert på fromager. Till fester gjordes grädrand, det var också helt fantastiskt. Till grädrand fick vi väl körsbärssås, men det kan också ha varit jordgubbssås. Men körsbärsträd hade vi i alla fall, så nog hade Mamma lagt in några glas körsbär för att kunna göra den underbara såsen till desserter.

Alice Ravnholt