Egtvedpigens fotspår följer landskapet där Vejle Ådal och Egtved Ådal möts: upp på sluttningar, ner mot vattendrag och genom skiftet mellan öppna betesmarker och tätare växtlighet. Det är inte en tur som bara handlar om att ta sig fram; längs vägen skiftar terrängen så pass mycket att man känner ådalen i benen.
Området är fridlyst och kuperat, med torra, näringsfattiga partier sida vid sida med våta och frodiga platser. Ängar, mossar, små hedar, snår och källsprång ligger tätt, och det ger goda förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. Titta särskilt efter övergången mellan de betade betesmarkerna och de fuktigare dalstråken; det är här ådalen visar sin lite ojämna, levande mosaik.
Namnet bygger på Egtvedpigen, som begravdes vid Egtved Holt under bronsåldern. Vid Egtved Holt kan turen kombineras med en avstickare till den rekonstruerade gravhögen, medan Egtvedpigens Verden förmedlar historien ute i landskapet utan traditionella museirum. Den historiska berättelsen ligger inte som pynt ovanpå naturen, utan som en påminnelse om att människor har rört sig i samma dalar i mer än 3 000 år.
Observera att uppgifterna om leden varierar mellan den ursprungliga 14 km-leden, en 7 km etapp och en nyare 12,5 km orange markerad dagsled. Kontrollera därför den aktuella ledsträckningen lokalt innan turen planeras.
Vid Tågelundgård Plantage finns en parkeringsplats med tillgång till en kort rundtur på omkring 3–3,4 km. Rutten går längs skogsvägar genom barrträdsplantage och vidare längs ljungklädda sluttningar, där Egtved Ådal börjar visa sina tänder.
Under vägen har en utsiktspunkt samt bord och bänkar registrerats, och området ligger i kanten av ett kuperat ådalslandskap med naturbeten, källor och rikkärr som naturmässig bakgrund.
Parkeringsplatsen söder om Nybjerg Mølle är startpunkt för den gula rutten “Nybjerg mølle”. Den registrerade turen är 4,5 km, men med upp till 27,5 % stigning är den mer benarbete än längden antyder.
Rutten går längs båda sidor av Egtved Ådal med utsiktspunkter och öppna betesmarker som hålls ljusa av hästar och kor. Själva Nybjerg Mølle är privat, så upplevelsen ligger i ådalen omkring den.
Nybjerg Mølle är ett av de tydliga kulturspåren i Egtved Ådal, där vattendragens fall tidigare användes som energi. Den nuvarande rödkalkade möllbyggnaden med halmtak är från 1850, och kvarnen var ursprungligen en spannmålskvarn med två underfallshjul.
Här maldes det mjöl ända fram till 1991. Vid naturrestaureringen 1990 slopades kanalerna, så vattnets väg genom den gamla kvarnanläggningen förändrades. I dag är kvarnen privatbostad.
På sluttningarna ner mot Egtved Ådal är hästarna inte prydnad i landskapet, utan arbetsdjur. Deras bete hjälper till att hålla hagmarkerna öppna, så att låga hagmarksväxter inte skuggas bort av höga örter, buskar och träd.
Just de branta, torra jordarna rymmer hagmarker av nationell betydelse med sällsynta växter, svampar och insekter. Håll avstånd till djuren, håll dig på stigarna och låt matsäcken ligga kvar i väskan.
