3.3 kmI Egtvedflickans fotspår följer landskapet där Vejle Ådal och Egtved Ådal möts: uppför sluttningar, ned mot vattendrag och genom växlingen mellan öppna betesmarker och tätare växtlighet. Det är inte en tur som bara handlar om att komma fram; längs vägen skiftar terrängen tillräckligt mycket för att man ska känna ådalen i benen.
Området är skyddat och kuperat, med torra, näringsfattiga partier sida vid sida med våta och frodiga platser. Ängar, mossar, små hedar, snår och källflöden ligger tätt, vilket ger goda förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. Titta särskilt efter övergången mellan de betade gräsmarkerna och de fuktigare dalsänkorna; det är här ådalen visar sin något ojämna, levande mosaik.
Namnet anspelar på Egtvedflickan, som begravdes vid Egtved Holt under bronsåldern. Vid Egtved Holt kan turen kombineras med en avstickare till den rekonstruerade gravhögen, medan Egtvedpigens Verden förmedlar historien ute i landskapet utan traditionella museirum. Den historiska berättelsen ligger inte som en utsmyckning ovanpå naturen, utan som en påminnelse om att människor har rört sig i samma dalar i mer än 3 000 år.
Observera att uppgifterna om leden varierar mellan den ursprungliga 14 km-rutten, en etapp på 7 km och en nyare orange markerad dagsrutt på 12,5 km. Kontrollera därför den aktuella sträckningen lokalt innan turen planeras.
Vid Tågelundgård Plantage finns en parkeringsplats med tillgång till en kort rundtur på omkring 3–3,4 km. Rutten går längs skogsvägar genom barrträdsplantage och vidare längs ljungklädda sluttningar, där Egtved Ådal börjar visa sina tänder.
Under vägen har en utsiktspunkt samt bord och bänkar registrerats, och området ligger i kanten av ett kuperat ådalslandskap med naturbeten, källor och rikkärr som naturmässig bakgrund.
Parkeringsplatsen söder om Nybjerg Mølle är startpunkt för den gula rutten “Nybjerg mølle”. Den registrerade turen är 4,5 km, men med upp till 27,5 % stigning är den mer benarbete än längden antyder.
Rutten går längs båda sidor av Egtved Ådal med utsiktspunkter och öppna betesmarker som hålls ljusa av hästar och kor. Själva Nybjerg Mølle är privat, så upplevelsen ligger i ådalen omkring den.
Nybjergs kvarn är ett av de tydliga kulturspåren i Egtveddalen, där vattendragens fall tidigare användes som energi. Den nuvarande rödkalkade kvarnbyggnaden med halmtak är från 1850, och kvarnen var ursprungligen en spannmålskvarn med två underfallshjul.
Här maldes mjöl ända fram till 1991. Vid naturrestaureringen 1990 lades kanalerna igen, så vattnets väg genom den gamla kvarnanläggningen förändrades. I dag är kvarnen privatbostad.
På sluttningarna ner mot Egtved Ådal är hästarna inte prydnad i landskapet, utan arbetsdjur. Deras bete hjälper till att hålla hagmarkerna öppna, så att låga hagmarksväxter inte skuggas bort av höga örter, buskar och träd.
Just de branta, torra jordarna rymmer hagmarker av nationell betydelse med sällsynta växter, svampar och insekter. Håll avstånd till djuren, håll dig på stigarna och låt matsäcken ligga kvar i väskan.
